Vi pratar ofta om Urban Heat Island Effekt när vi pratar om växtväggar och sedumtak. Med vad är Urban Heat Island-effekten, och varför ska vi komma ihåg att tänka på gröna väggar och sedumtak när vi renoverar och bygger nytt i städer?
Urban Heat Island-effekten beskrivs som ett fenomen där städer värms upp snabbare på grund av mindre och mindre vegetation. En ökande urbanisering av ett område introducerar ytor av sten, betong, asfalt och glas, som snabbt uppvärms och därmed avger mycket värme till omgivningen. Förutom mindre växtlighet bidrar trafik, luftkonditionering och industri till att värma upp städer extra mycket.
Gatans heta raviner
Det finns många vetenskapliga termer att hålla reda på när man pratar om Urban Heat Island-effekten. Låt oss börja med evapotranspiration. Det är termen som används för t.ex. avdunstning av vatten från växter och ytor. Till skillnad från grönområden minskar evapotranspirationen avsevärt i storstäderna eftersom en stor del av nederbörden från dess ytor leds ut ur staden. Solenergin används helt enkelt mindre för att avdunsta vatten och i större utsträckning för att höja temperaturen i staden.
Nästa term är ”Street Canyons”. Hur moderna städer anläggs bidrar också till en högre temperatur, eftersom luftflödena blir begränsade så värmen fångas i så kallade ”Street canyons” (gaturaviner), samt höga byggnader som håller igen utstrålningen och förhindrar att den skickas ut och bort.
Framtidens stad med sedumtak och växtväggar
Gröna tak har flera fördelar en modern stad kan dra nytta av:
– Vattenhållande funktion under perioder med kraftigt regn
– En kylande effekt under perioder med hög sol
– Ökad effekt av solcellssystem på stadens tak, då sedumtak i kombination med solceller ökar solcellernas verkningsgrad med 2–15%
Som en följdverkan av en ökad användning av växtväggar och sedumtak kommer den biologiska mångfalden i städerna att öka, så att vi kan njuta av de många vackra blommorna och hålla våra gröna tilltag vid liv – även i framtiden.